Swedish Death Metal

DN recenserar idag en ny bok om svensk death metal, Daniel Ekeroth: "Swedish Death Metal". Även om jag aldrig lyssnat jättemycket på den första vågen av svensk death metal, så ska jag köpa boken imorgon. Mitt första möte med svensk death metal var när jag på tidigt 90-tal köpte Dismembers "Like an ever flowing stream". Jag köpte den egentligen som julklapp till min kusin Staffan, som tidigt var inne på extrem musik, och jag ville ge honom den hårdaste skiva som jag kunde hitta. Valet föll på grabbarna i Dismember som poserade i läderbrallor och bara överkroppar, täckta av blod. Av någon anledning lämnade jag aldrig över julklappen till Staffan utan stoppade själv in skivan i stereon hemma hos mamma. Det var det hårdaste jag någonsin hört, och även om jag ganska tidigt gillade riffet till "Override of the overture" tog det ett tag innan jag vande mig vid det hypersnabba tempot och den minst sagt lågfrekventa sången. Då visste jag inte heller att Dismembers trummis Fred Estby långt senare skulle bli instruktör på mitt gym. Tyvärr inte i läderbrallor och blodig bar överkropp...